Jag har nu träffat min psykolog 3 gånger och känner redan att det vad det här jag behövde. Senaste tiden har jag varit så trött, matt i kropp och hjärna, haft huvudvärk var och varannan dag. Har nu insett att det anledningen till detta är att jag har en extrem stress inom mig. Har nog inte sett mig själv som en stressad person men om jag tar ett kliv ut ur min kropp för en stund och försöker se på mig själv utifrån så ser jag en rätt så lugn och sansad person men om jag sen går tillbaka in i mig själv igen så stämmer inte den yttre bilden. Det blir en krock. Hur kan en person som ser lugn och sansad ut vara så stressad? Vad är det som gör att det inte syns utvändigt? Innanför mitt skal lever en stress att alltid högprestera, alltid finnas till hands, alltid måste vara på topp.
Jag har av min psykolog fått en kravlöst uppgift att ta korta pauser, hitta stunder för mig själv där jag kan känna mig fri från alla måsten. Ta en stund i skogen och bara andas in frisk luft, lyssna på naturens ljud och bara vara.
När jag cyklade till bussen nu på morgonen sken solen över de daggbeklädda fälten, luften va sådär morgonsval och frisk. Jag fylldes av ett lugn som jag inte känt på länge. Det gäller nu för mig att hitta det där lugnet oftare så ska jag nog komma till rätta igen.
Jag är glad och tacksam över att jag har mina underbara kollegor som jag tillbringar den största delen av min vakna tid med, ni är ovärderliga.
Kram på er alla
Du är en fantastiskt unik människa, jag vet precis vad du menar. Man måste bara hitta sin egen gräns både för sig själv och från sin omgivning! Ditt liv är bara ditt, glömm aldrig det <3 /Ella
SvaraRadera